"Antikvärldens dag" och hufvudstaden.

Tvära kast. Ena veckan så svalkar man av sig i det salta och azurblåa havet utanför Valtos-stranden, njuter av smaken av Saganaki och pressad citron och nattvandrar lättklädd mellan stenhus i Pargas gränder - andra veckan så huttrar man påtagligt på väg ned till Slussen, aktar sig för cyklister på Götgatan och går på kungliga Operan för att se "Tosca". Men jag hade ju en anledning att stanna kvar i Stockholm. Lördagen var heligt tillägnad "Antikvärldens dag".

I fjol var det första gången som jag var där. Det är rätt sällan att jag går på mässor men som prenumenant av tidningen så verkade det kul  att få dessutom komma in lite tidigare och sen detta varierande å vinnande koncept. Retro, allmoge,,gammalt och nyare,,, Och jag stortrivdes!
Nog mycket för att i år återupprepa besöket. Och väl här drog jag till ordentligt: jag var retro-minglare i 7 timmar!

Hur kan det va möjligt? Kanske för att det finns så mycket tilltalande av mina intresse-områden och en stor möjlighet att ha råd.Och det finns nya saker att upptäcka vid varje vända, trevliga försäljare att växla ord med och inte att förglömma, dessa trevliga retro-bloggare som fanns som besökare, såväl som försäljare: Femtiotalsjakten, Tusen vaser, Prylodesign,  Randiga tråden och Orangeretro.  
Gilas grotta visade sig ha arbetatat en tid på mitt gamla jobb i Boden, för 20 år sedan. Retro-världen är bra liten ibland *ler*
Det blev ett välförtjänt, nödvändigt å trevligt avbrott med en blogg-fika. Så man inte riskerade att tuppa av av allt ögongodis som fyllde ut borden ;)

Jag kom inte ut tomhänt. Det vet ni, det gör jag sällan - nog för att jag måste nog dra ned på småprylshandlandet, alltid. Men den rekomendationen har ju varit,,,ehum,,,lite svår att följa i sommar:

Jag är nog ganska svag för porslin med kraftfullt glad 50-talsdekor,,,som denna: "Delikat", från Rörstrand. Och på något sätt måste jag bereda plats för grytan i min nostalgi-vitrin,,,Och vad mer är jag svag för? Jo,härligt mönstrade 50-talsgardiner -  dessa fick följa med hem i påsen.

Jag hade visserligen intalat mig att inte köpa en plåtburk till men det räckte att se urvalet på dessa Göteborgskex,,,

,,,och se vyn av Kungälv, runt omkring.

Om blickar kunde tala,,min lilla afrika-exotiska samling fick tillökning :)

Liten men naggande god: storögd saltströare och en snäll björn från Syco.

Jag äger ingen keramikplatta av Stig Lindberg eller Lisa Larsson men nu har jag en färggrann pippi från Ninnies keramik och en Ulla Winblad-katt (Alingsås keramik) i mina ägor.Mycket uppskattat och med en garanterad väggplats :)

En större storlek av Mari Simmulsons: "Ringo" /Upsala Ekeby - nu har jag två! En färgad man av Bengt Wall/Trosa  avslutade min handlar-dag i Solnahallen.

Naturligtvis: tidigare under veckan så tog jag tillfälle att besöka lite av Stockholms större second-handaffärer som  Myrorna, Stadsmissionen och Erikshjälpen. Inne i stan och utanför. Ingen tidspress dock, så det blev sovmorgon utan att stå tätt bakom dörren vid öppnings-dax. Men det är ju inte med  större förvåning över att det råder en annan,,, prisuppfattning här, jämfört med landsbygden.
Man får syna prislappen. Öppna mer på börsen. Liksom.
Och att även stadsborna får ta del av alla dessa naggade saker med varierande pris,,,så trist.
Personligen tycker jag inte om att betala för synliga bortfall och överkrackelerade ting men sådana kunde man t.o.m hitta bland utbudet i de inglasade skåpen. Där det lite finare brukar stå. Men så var/är det. Och var det något som jag fastnade för: ja, så var det inte helt nog!

Nä, fyndens frånvaro blev det men minnesvärt i samband, så fick jag bla. tillfälle att  besöka Södertälje för första gången,,,och tyckte att stan var verkligen fin. Bättre i sitt utseende än ryktet, i allafall.
När jag skulle ta tåget till Falun på söndagen så hade jag nog fylllt upp kvoten med packning ändå. Stånkade och pustade. Inte att förglömma: även väskan från Greklandsresan skulle ju med,,,

Flera nummer av Kamratposten från tidigt 50-tal. Roande läsning. Lättlagat i ugnen. Mera bilder på. Och så några singlar: minns någon "tant Mård" alias tv-hallåan Maud Husberg? Det var lite före min tid,,,

Glas att bruka och att titta på.

Toan, med ett finare namn och så typiskt tidigt 70-tal: naket och hjärtan,,,och blommor. Norrmans keramik.

Bregers tv-kanna "Signatur"(1962) stod högt uppe på hyllan.Kanske såg knoppen lite sliten ut men jag ska göra ett försök att olja in den.Plasten är fin. Den broderade Tomtetavlan är fäst på en åldrad hårdpapp-bit från affären Mea. Jag gillar det naiva bildspråket och att en skapande hand har knåpat ihop denna bonad till en jul,,,

Starka välbehållna färger har denna stora duk. Det blir nog en fin present till en någon, i åtanke.

Och så dessa landskaps-dukar,,,

Djurisk handduk och något trevligt i textil-väg, till påsk.

Trio av tre glada trä-gubbar på en trevlig jullöpare.

UllaS  textilbonader piggar upp. Emaljerade fat har jag redan ett par till av, sen tidigare.

Fågeln (jo,det är det) har ingen upphovsman men jag gissar på Gabriel. Undra vad Nittsjö menar med fatet "Framtiden" 1959?

Fina fisken från Gabriel och ett ett askfat av Mari Simmulson/ Upsala Ekeby. Har en annan modell sen tidigare. Och denna passar bra som tex. nötskål.

En björn till från Syco och en lockburk "Sessan" från NilsJohan.Men attans, googlade på burken sen att det ska vara ett underfat till men jag har kanske tur att kunna komplettera?

Kaffekoppar från tyskland kan vara riktigt retro.Jag hade nog inte sagt nej till hela servisen från Zeh scherzer/Balvaria . I detta fall blir det en udda kopp att placera ett värmeljus i,,,

Tyska vaser: Sehr schön!! Till höger "Zyklon" av Cari Zalloni, för Steuler. Hittades på Hötorgets söndagsmarknad.

Slutligen: räkskål i härligt petrolblått glas, från Gullaskruf. Och så en liten ljuslykta, från Ölandshyttan.

Saknar ni tv:hallåorna? Nu är det väl bara en spökröst tror jag. Man vänjer sig snabbt. Men när jag var liten,,,Stiliga Amelie Appelin och milda Inger Egler har jag starkast minne av. Kanske för att dom presenterade barnprogrammen och skolteven i den ålder man var själv en riktig tv-nörd.
Jag satt alltid för nära tv:n. Och mormor tyckte att jag skulle sitta i fotöljen i stället.Annars skulle jag bli blind, sa hon. Men jag hade nog snarare dålig syn redan då. Men ändå satt jag där med näsan tryckt mot rutan. Nästan. För att se: Vilse i Pannkakan, Herr Barbalander; Benny och fröken Ensam hemma. Och OM-programmen.
40 år sedan, inte klokt. Och mormor hade nog svartvit tv tills början av 70-talet. Två kanaler att välja på, Sedan go natt. De var tider, de,,,

Hittade ett klipp om Tant Mård" som jag skrev om, tidigare.