Äntligen hemma. Men vad är man hemma till? Ännu mera grått på himmelen - den svenska hösten som har bitit sig fast i ett ostadigt oktober. Jaja. I Dublin så fick jag också ta med paraplyet i beredskap. Regnet kom på eftermiddagen lagom till att man gick hem till sitt B&B efter diverse utflykter. Så här mycket har jag nog inte gått på evigheter,,,zoo, botaniska trädgården, katedraler och kyrkor. Upptäckte båda sidorna kring floden Liffey.
Vi bodde på den mera ruffiga nord-sidan som kändes lite avlägset från de flash:igare kvarteren kring Grafton street. 2-stjärnigt för att hålla nere priset lite. Den obligatoriska heltäckningsmattan stannade som tur var kvar utanför badrummet och den irländska frukosten blev en vana men just nu känns det inte som att jag kommer att sakna bönor och stekta ägg med bacon, på morgonen,,,ganska stabbigt.
Min engelska har sina påtagliga brister och fick sin utmaning då vi såg två pjäser med Oscar Wilde-tema, den ena med bla.Rubert Everett, i huvudrollen. Så kultur, historia och en förhöjd dos nöje i ungdomliga "Temple Bar" blev det,,,desto mindre shopping. Eller lopp:ande. Dublin är inte precis ett billigt resemål. Att gå ut och äta var ungefär som hemma. Det lönsammaste som jag gjorde var nog att gå till frisören,,,
För att återgå till lopp:andet: antikaffärerna blev mera av ett skyltfönster-besök - överrepresenterade med tungt, mörkt och otympligt möblemang och nästan inget mindre att frakta i ett handbagage. Ja, jag är inte så mycket för krussidulliga figuriner och spiskrans-vovvar,,,mycket av den varan. Spanade efter affärer där man kunde hitta något från 50/60-talet men jämfört med fjolårets resa till Edinburgh så kom jag nog aldrig in på de rätta gatorna,,,"Charity-shops" fanns det gott om men bestod 98% av kläder och så en litet hyllplan av ointressant porslin,,,oftast.
Det dröjde till hemresedagen då jag köpte en trä-skål, i ren desperation ;)
Ett litet minne i allafall och en femtilapp till gott ändamål. Jag blev ett resemål rikare och det värdesätter jag mest.
Nästa gång (om det blir av) vill jag se mer av landsbygden - en guidad dagtur bla. till medeltids-staden Kilkenny, gav mersmak,,,
Trappa upp och trappa ned. Vill inte veta vad som kryper i dessa mattor! Var rädd att trampa i något olämpligt innan man klev in genom porten,,, med odör-spår som skulle leda till vår dörr,,, |
Fantasifull fasad-klocka skulle jag kalla denna. Det fanns många inslag i stan som visade storheten med ölmärket Guinness,,, |
Ett uppiggande resultat av att muntra upp ett grått el-skåp - där tegelbyggnader är som tråkiga klossar runt omkring. |
,,,och så den stora träskålen jag kom hem med. Är det teak eller är det något annat träslag? |
* * * * * * * * * *
I dag (efter en sen morgon av att efterlängtat fått sova i sin egen sköna säng) så tänkte jag att: "nog borde jag hinna med en sväng upp till "Loppishallen". Annars kommer det att bli en sån där typiskt hemma-sittare-dag med regndiset utanför fönstret."
Det var riktigt trevligt att blicka in i hyllorna fast det var bara halvtimmen kvar. Utan förhoppningar.
Jag blev inte helt lottlös trots min sena ankomst:
* * * * * * * * * *
Något nytt i köket i allafall!
Skålen som poserar i stället som ni ser, är "Cardus" av Mari Simmulson/ UE (1967/-68). Den fick jag bla. i samband med en första-besöks-guidning, hemma hos Porslinsbloggen. Ja, det blev faktiskt några timmar där samt go-fika efteråt. (Vi bor ju i samma stad och råkas på ibland) Hans kunskaper är outsinliga. Bland koppar och vaser och,,,ja, jag ler ett stort retro-leende att det finns fler som brinner så mycket för sitt intresse. Och att jag är inte ensam att att ha saker i mina skåp och i mina hyllor. Men han är nog många stå vassare på det området ;)
Vi for runt i en hel radda antikaffärer i England. Men det blev inte ett endaste köp. :( Hittade faktiskt mycket Wiinblad men det var dyrare än hemma.
SvaraRaderaElskåpet du har bild på är ju klockrent. Gillar verkligen vardagskonsten :)
Det finns nog mycket fint på de brittiska öarna men i mitt hem finns dom nästan bara representerade i ett antal 70-tals tekoppar.(Den tyska stilen attraherar mer.) Det verkar vara så att dom slänger eller behåller betydligt längre sina saker. "Myrorna" känns nästan unikt. Och naturligtvis är det väl medvetna antikviteter, kostnadsmässigt,,,,
RaderaJa, visst är det fint med vardagskonst! Om det så är bara reklam,,,där personligheten träder fram. Det här elskåpets målning, tex. äppelträdet påmimmer om typen av trädform som man minns ur barndommens böcker :)
Haha! Nu är vi diskställstvillingar. Jag har ett precis likadant. Finfina sänglampor. Jag har en i samma modell, men med teakskärm.
SvaraRaderaÅh, det var ett nytt släktskapsband som jag inte har hört tidigare*ler* Då är man i fint sällskap då ;)
RaderaJag har tänkt på teak men jag har ju mera 30-talsstil i sovrummet så dessa kändes då mer naturliga. Sen får jag ju se hur fort det tar att sätta upp dem! Sista sladddelen ska på,,,
Visst är det bra med återbruk :)