För hundra spänn i Malå.

Malå. 2000 invånare. 7 mil norr om Lycksele. Här upplevde jag mina första 8 år innan vi flyttade till grannkommunen. Det finns ett visst vemod blandad med nostalgi som jag inte kan undvika. Glesbyggds-orter har en förmåga att blomma ut. Skyltfönster står tomma till "uthyres". Rivna fastigheter. Utflyttning. Men så finns det också hopp. Nyetableringar. Fräscha ideer. Andra inriktningar. Turism. Och kanske lyfter orten i ett expansivt syfte. Jag hoppas det i alla fall,,,

Gamla bion, till höger.

Nostalgin tar åter vid. Vägen från skolan kändes lång när man knatade efter den hem till huset på Borggatan men nu är det bara en promenad på 10 minuter,,, Kyrkan tycktes vara imponerande med sin vitmålade fasad men nu är det bara en liten träkyrka från 1850,,, I samma byggnad som Ica, låg Pressbyrån och Grillkiosken där jag fick beställa "Parisare med bröd". Finns konceptet ens längre kvar på någon meny?
Nu äger Ica hela byggnaden. Det ser ganska trist ut när dom har spikat igen fönster och dörröppningar.

Kondiset har i alla fall nystartat upp med nya ägare. Namnet "Dungers" har gått in i ny era och jag var tvungen nu att gå in och prova på deras mazariner.Hmmm,,,inget Delicato här! Jättegoda!
Men de vinylklädda stolarna med nitar, om jag inte minns fel, finns inte längre kvar och jukeboxen som stod i hörnet,,,
Tiderna ändras. Och mamma och jag besöker dagens huvudmål: mormors grav. Tallarna reser sig majestätiskt på kyrkogården,,,







Innan vi lämnar Malå vill jag in på "Galejan", loppisen dit folk skänker. Jag har ingen större förhoppning men kanske hittar man något, som den gången jag fyndade mina Amanda tekoppar.

Och vad fick man man för hundra kronor idag?

Det här köpte jag på "Galejan".

Jo, en Upsala Ekeby-vas med hänkel som jag vid första anblick trodde sig vara en Atterberg men glasyren under, hade fyllts igen - Så jag ska googla vidare på denna glada vas om inte du känner igen den?
Samma sak gäller farbrorn i blå hatt och mustasch. Vem har gjort den? Han känns som en sen 60-talare men det är bara en gissning,,,

Här har vi alla fall Mari Simmusson. Två koppar ur serien "Tea" somn tillverkades  1964-1970 och ett samtida (ask)fat /Upsala Ekeby.
Trevligt att sätta några blockljus i eller varför inte hälla i lite jordnötter? Jag har nog ett flertal sådana fat som jag alltid kan utnyttja till ett bra ändamål!

Och bäst av allt , en selma betalade jag för ett felfritt Domino-fat med "Scania Vabis"reklamen i!

Jag måste medge att jag tappade hakan för att springa på något av Stig  Lindberg händer mycket sällan för mig. Jag är ju inte så ofta, den förste i kön när jag loppar,,,
Jag fick vända fatet ett antal gånger för att för det priset måste det ju vara någon skada men nej - det var intakt. Eller felmärkt. Nej. 20 kronor gällde.






Som in på köpet fick jag en oöppnad förpackning plastkapsyler - sådana där för mjölkflaskor. Färglada och med Hammarplast klassiska symbol. Och jag blev bra gladare jämfört när jag loppade hemma hos mamma i Norsjö,dagen innan,,,

Capsy!

På väg från Lycksele till Norsjö. Sjön Kvammarn.

Här nedan, är mina inköp därifrån nämligen.. En träkatt och en Ekeby-blomkruka fann jag på "Knutn" och en Alsterfors vas, på en loppis i Norsjö-vallen. Så kan det vara. Fynda kan man inte göra varje gång. Men jag sörjer nog inte för problemet var, var skulle jag packa ned allt detta?
Flyger/ Bag/Handbagage,,,och jag hade inte varit upp till Boden ännu,,,

Jag hade inte tänkt på det men min vänner i Skellefteå (se förra inlägget) skulle ju komma och "våldgästa" om två veckor och dom bilar ju ned till Falun. Ja, det underlättade ju en hel del! Så där dumpade jag av allt detta.
Och handbagaget kunde bli uppfylld istället efter besöket i Boden, om jag hittade något ömtåligt,,,

(Men vad jag köpte där tar jag nog i nästa inlägg)

 PS.  Jag fick för mig att hitta något retro som jag minns från min barndom , hos mamma. Någon typisk detalj. Men hon har varit duktig hon,  att rensa ur och nu är det nog mera en blandning av 80-tal och framåt som dominerar.

Fast när jag öppnade köksskåpet, bland spagetti och salt, föll min blick på denna burk: ja, den har ju alltid funnits där för att förvara kakao i! Hundarna tyckte jag var fina när jag var liten,,,kanske var de pudlar?

Mamma frågade om jag ville ha burken med mig hem men nej, den ville jag att den skulle fortsätta att stå där som en kärt minne från min barndom,,,