Eskimo,,,oh NO!

Det heter ju inuit numér! Eller hur är det? Vad får man säga?

På 50/60-talet sa man nog eskimå men för att inte krångla till det så kan jag kalla min blickpunkt: "Polar och diverse". Den omfattar ju lite till.
Varför detta? Jo, I min förtext till min  blogg nämner jag att jag gillar teman eller "gemensamheter", kanske man säga.
Men just den lilla fixa idén kommer nog alltid att hindra att jag får luft och ljus runt omkring i min lägenhet - den speglar ju att jag har samlarinstinkt.
Nä, min lägenhet kommer aldrig med i ett inredningsreportage men jag kan glatt dela med av detaljer som i dagens läge gränsar till benämningen kitsch och retro-krams,,,om man inte uppskattar det.
Jag tycker det är bra kaxigt att besökare möts av en sådan bokhylla när de kliver in på mattan i hallen. Kommentarer existerar.
Själva teak-hyllan ser man dock inte så mycket av. Den köpte jag hos "O-nytt" för ett antal år sedan. Blev ett surrogat då jag önskade någon gång att hitta den där IKEA-klassikern "Tema"men hittade den aldrig.

Dammsamlare?
Oh-ja! Det var nog tur att jag prioriterade bort blixten för den tar fram fler skrymslen och vrår är vad dammtrasan hinner med.

Tungt?
Stackars hylla vad du får stå ut med, prylar bredvid varann, böcker och skivor,,,och när julen och påsken är här byts allt ut - då åker rubbet ned i kartonger.

Något av värde?
För en nostalgiker som mig finns det alltid ett värde bland ting. Jag har inte personliga förhållandet till allt men det jag har en gång i tiden skaffat förkastar jag inte så fort. De lever kvar trots att konkurrensen riskerar att ta ännu mer av utrymmet.  

Mina eskimå-figuriner dominerar översta hyllplanet. Några är dubbletter som får lova att flytta på sig utifall att jag hittar andra modeller. Men det finns ju en naturlig begränsning av ytan,,, Exotismen fanns där på 50-/60 talet. Främmande kulturer besökte man i inredningen. Några avhandlingar lär nog inte skrivas om gipsfiguriner - dom fanns i var mans hem. En lätt stöt och det vita gipset träder fram. Sådant känsligt kostade inte så mycket att bytas ut. Soptippen eller till sommarstugan? Ja, jag minns när jag var liten att det följde med i köpet lite bohag, däribland en kanot med ett par. Som försvann från byrån en vacker dag,,,    

Dorothy Clough`s fiskarpar Paul och Pia (Upsala Ekeby) trängs med några riktigt fula fiskar från Ålandsryggen och Lerlaxen. En eskimå-flicka(Gmundner Keramik) sitter och kurar i en ripa från norska AWF med en filur av Lars Bergsten, på sin högra sida. I veckan köpte jag ett par väggprydnader från det ,för mig, okända Lau Keramik (form E. Nydahl) Den hårknuts-försedda  damen ser lite svävande ut i sammanhanget med hon och hennes hälft återkommer på en annan bild,,,

Jag undrar hur många varianter det finns med isbjörn som tittar ned i vaken? Min har en svårtolkad stämpel men den andra isbjörnen är iallafall en Arabia. I vaken tittar mina Saltripor av Lars Pirak, fram (fynd för en guldtia styck). Dagny Zackrissons keramikplatta med Mor och dotter håller sig i bakgrunden, i skenet av jordgloben. Plan 2.

Ja, det är inte bara eskimåer representerade: den klassiskt lasso-kastande samen i solnedgång från AWF hänger på sidan om.

Att en dosa Eskimå-fett har hamnat framför mina gamla receptböcker låter kanske en gnutta bisarrt,,,

Nu tycker ni väl att det är rätt konstigt att ha isbjörnar tillsammans med en snidad lappdocka i hemmet,,, Ja, det tycker jag också! Vem har framme en sån här nostalgi utan reaktioner? Jag har ju dessutom en del same-blod i mig :)

Paret från Lau Keramik har sällskap av både fiskar(Schäffenacker) och fler isbjörnar (från AWF).

Hela familjen samlad.
Och över de hänger TAVLAN som har blivit bakgrund till min blogg. Ett tryck, javisst men jag har ingen aning vem som står bakom denna rosenrasande streck-gubbe.
Jag har nämligen alltid personifierat mig med honom och  skämtat från första dagen när tavlan inköptes på "Ta-till-vara" att den föreställer en rosenrasande MIG och när omvärlden inte förstår varför.
Tilläggas kan att när jag köpte den så var "tejpen" uppsprättad på baksidan  - kanske det var någon som ville kolla lite närmare innan dom värdesatte den.

En kakafoni: Börje Skogh:s sten-gubbe har hamnat tills vidare med en signerad Harry Tilgman:s-björn och en pingvin med halsduk. Den fick jag så trevligt av "50-talsjakten" på  "Antikvärldens dag". Den är en reklam-figurin och tillika loggan till företaget "Kyl-Bengtsson". Verkligen passande! (Norrman - Motala).

.

Just nu snurrar Sven Gösta Jonsson på min röda Skantic-skivspelare.

Lite i skymundan, på nedre "bänkplanet", har jag en trind spargris från Nittsjö och Erik Mornils . "Nils Holgersson på Akka" är också en Nittsjö:are men där kan jag inte tyda signaturen. Här får man lite Dala-anknytning!

Troligtvis har jag haft även dessa med redan i ett annat blogginlägg. Björnarna från SYCO vill man så gärna fingra på.

Ja, och här ser ni den övermaxade hyllan. (min digitala kamera fixade inte bättre skärpa, tyvärr).
Till vänster så har kattor i olika former tagit plats, på väggen. Det temat konkurrerar lite nu med Polar-temat. Ja, det är tur att man har en mjuk vägg där. Av spikhålen att döma, har jag flyttat på mina saker, rätt mycket. Nu går det inte att dölja dom med andra ting.
När jag flyttade in var jag ganska traditionell av mig, så tråkig men då visste jag ju inte vart det skulle barka med mitt retrointresse.
I dagens läge hade det INTE blivit tak-bård och gul nyans till en hall som redan är rätt så mörk. Har bestämt mig att den dagen det blir förändring kommer nog en ljus 60-talsinspirerad tapet upp. Vad jag väntar på den dagen,,,

"Nattsudd" - det känns som evigheter sen och ja, det är 25 år sedan som de pimplande och rökande pojkarna satt och skapade bla. sin egen melodifestival i ett avsnitt. Tillsammans rönte de ett visst kultstatus.
I det här 15 minuter långa klippet från programmet dyker den tidigare nämnda Sven Gösta Jonsson upp: den rockande samen. (hittade inget annat från 60-talskarriären).