Kvinnor - med något på huvudet.

De exotiska, de afrikanska, de kitschiga inslagen i min lägenhet - när ska jag visa mer av dem? Ja, här kommer en sådan glimt.
Istället för ett klassiskt återkommande loppisfynd-inslag (loppis-torkan är nämligen nästan lika utbredd som Sahara, känns det som i skrivande stund) så blir det en bild-kavalkad i dag.
Jag har ju mina små "teman" i lyan och ett eventuellt tema i temat sig själv är väl "Hon som har något på huvudet".
Jag tänkte nämligen för ett tag sedan: " jag ska nog ta en rundvandring med kameran - kanske har jag uppmärksammat det rätt så att det kan bli ett antal bilder?"
Sagt å gjort. Här är resultatet. Det stämde. Välburna kannor, korgar och skålar fanns välrepresenterat i min inredning.
Och visst är det tidstypiskt,,,

Ett par decennium återspeglas i dessa kvinnor. Gips, keramik, textil och porslin är materialen.
Ofta med handen på höften. Framträdande byst. Rak i ryggen - fin hållning. Arbetande kvinnor. Kontrastrika mot sin "omgivning". Ett sådant här inslag fanns i många hem och kostade nog inte så många kronor. Ja, gipsfigurinerna kunde ju vara en tombola-vinst. Känsliga till tusen.

Smaklöst? Hmmm,,Vackert? Hmmm,,,
Reaktionerna och igenkännandet är varierande för smaken är ju som baken, delad. Och då har ni ju inte sett resten,,,  men det får bli en annan gång.
Nja, jag behöver då inte inbilla mig ett kommande hemma-hos-reportage och "vad-luftigt-och ljust-jag-har!" -  mitt vardagsrum är ju en (dammsamlande) borg av vägg-byster och figuriner i hyllorna!
Det syns att jag har varit flitig på Tradera,,, förbannade Tradera säger jag bara *ler*
Och då ska allt det andra rymmas, också.
Men jag gillar det,,, och dom.

AWF -"Tanja"

Gabriel keramik

Arnold Wiigs Fabriker

AWF

Gmundner

Cortendorf

 Dorothy Clough:s fiskarflicka Pia (UE) har även hon en börda på huvudet.

Elefanter bland loppis-prylarna,,,

I Torsång lyste denna kylväska upp under ett loppisbord och det är som med gamla foto/skivalbum med sina plastiga omslag så attraherades jag av den knalliga färgerna.Kan inte låta bli,,, Men vad gör man av en väska som jag inte vill förvara mat i? Tja, ibland fattar jag inte varför jag köper vissa saker för när jag kom hem så blev det en förvaring för RETRO- hus & hem, Så att dom finns nära till hands,,,vid soffan. Såååå retro,,,

Om det kommer en tjuv och börjar rota efter något av värde hos mig så har jag avslöjat min guldgruva redan här på bloggen. Ja, för alla mina RETRO-tidningar har fått sin egen plats som garanterat syns!

Det där skrev jag med ett leende. :) för visst kan man uppskatta saker olika. Det känns ju som en gyllene stund att få bläddra och titta, minnas och förundras. Varje nummer har sin tjusning.
Nu handlade det bla. om hemmets bokhyllor och "ofarliga" elefanter.(,,,och om loppisar i Berlin - vad passande, jag ska dit i september!)
Ja, ett  bildgalleri på några sidor av realistiska sådana, dumbovarianten och designade i keramik.
Och visst känner man igen en del av dom: Vicke Lindstrands och Anna Lisa Thomsons klassiska elefanter, Lisa Larssons finurliga men även antal obekanta från ett antal mindre representerade keramiska verkstäder - både från Sverige och Danmark/Finland. En del har ett lägre värde, en del kan kosta skjortan men gemensamt är de är objekt för samlare - det samlas som aldrig förr. Som det görs med ugglor, å
katter, å kossor,,,

Även hos mig finns det några. Fast glöm det här med värdet,,, mina faller under flaggan; "gips är lite kitsch" men även de har sin tidenliga charm,,,innan de blir allt för kantstötta.
En väl vald elefant-vrå har uppstått hos mig, som du ser här bredvid, på bild. Och det började med elefant-piedestalen.

För säkert 20 år sedan,eller mer uppe i Boden inköptes den. En av få gånger faktiskt som jag har ropat in på en auktion. Med 500 kronor i fickan så minglade jag mig igenom förvisningen och DÄR stod den; sliten visserligen med obestämd ålder dessutom men i mina ögon speciell. Men så var det här just det här att buda,,,vad skulle den gå för?

När auktionsförrättaren kom så till fram till piedestalen var jag hypernervös av all väntan. Det började trevande.
"Är det nån som bjuder 20 kr? 40!,,,60 kronor bjudet!,,, Då tänkte jag att;" NÄ, vad utdraget detta blir - nu måste jag göra något! Radikalt!" Så jag skrek: 500! Ja, det var ju det jag hade med mig, på vinst eller förlust.
Det tystnade till bland publiken. -Ja, du verkar veta vad du vill ha, sa auktionsförrättaren och slog till med klubban! Det glömmer jag aldrig.

Fast visste jag vad jag hade köpt? Eller visste jag hur den skulle transporteras? För jag kom ju dit på cykel!
Envisheten segrade, Det blev snällt till att ta den under armen och på en bra vinglig tur med flera vilo-stopp - efter en väl trafikerad landsväg (ja, ALLA SÅG mig!) - kom jag hem 4 kilometer senare, Men jag minns hur jäkligt ont jag hade sen i axeln, säkert flera dar efteråt pga. det där tunga "aset"*ler*.
Efter det inköpet har jag nog bara följt en handfull auktioner.
Kanske det blev en mental pärs med auktionsdödande biverkning? Inte vet jag men nu står den iallafall där. Sliten, med okänd bakgrund och så några andra vänner som har tillkommit under årens lopp,,, men älskad.

Elefant-pojken balanserar på ryggen. Han och elefanten i känsligaste gips,,, Höll på att bli ett offer för ett kall-föråd för att förbli bortglömd men det satte jag stopp för! Men något som är säkert: här ser du genuint svenskt damm - nä, man ska inte fotografera i mörkt rum! Beviset hur länge sen jag dammtorkade ligger kvar i vrårna. Såg inte efter,,,

,,,men den här lilla elefanten fanns med i tidningen, såg jag! Syco keramik, Strömstad och 60-tal. Har hamnat på mellanplanet i piedestalen.

En tung krabat som tutar med karaktär och auktoritet. Sviterna efter diverse färgbortfall får han dock leva med,,, Kommer från en loppis utanför Järvsö. Det var väl ett par år som han blev familje-medlem.

Barnet verkar då trivas när mina små elefanter kivas :)

 Ett Tradera köp;

 En klocka av märket Silvertronic? med radio och väckning - som helgardering i köket mot att jag försover mig.

,,,och så lite loppis åxå!


Var det förra helgen? Nä, men nu har jag problem med minnet,,,när var det nu bya-loppis ena dagen utanför Torsång och andra vid Strand?
Hur som helst så var det fantastiskt väder ena dagen å den andra dagen så kom det störtskurar som fick mig att tycka synd för alla tappra som inte tak över huvudet och loppisbordet. Väl-annonserat och mycket folk i farten då det var Runn-dagarna? betydde välbesökt från öppningsdax. Och betydligt tidigare.
Men det blev lite småsaker ändå ;)
 

Från vänster: en eldig Scheurich-vas "Amsterdam" för en guldpeng, ett mindre fat "Havsflora" UE, det djupa fatet med blomman är Mari Simmulsons "Cardus" för en Selma, en till Simmulson;"Valmo" UE och två billiga blomkrukor: den gula är en Rörstrand/Steninge "Jenny", den vitbruna tillhör Upsala Ekeby:s Ester Wallin.

Köksalmanackan från -63 hamnar med de andra i hall-bokhyllan, två köksdukar måste tvättas upp men jag som är inte så mycket för rutigt föl för det oranga, en tårtspade svensktillverkad, två glas-assietter som hör ihop med ett stort  kakfat som jag har sen tidigare, en teak-skål med mycket tunna kanter-ja dom har nog använt den som en blomkruka och så en broschyr som lanserar Reso semestergårdar

Lite plast kommer här: den oranga plast-ampeln med belysning kommer att hamna bland de två andra i köket men i en annan höjd. En smörask från Kold stöter på en snurr-lampa med "Skogsbrand" som fladdrar runt i kvällsmörkret. Under sakerna ligger ett par grövre gardiner som jag köpte på PMU här om sistens.

Ägghönan från Schramberg blev min för en femtio-lapp. Julläsning med lek, knep å knåp kommer från Håkons,den gröna flaskan är Wagners skapelse från  Björkshults glasbruk.Och så, inte att glömma en röd KOSTA-skål som låg i en låda tillsammans med,,,

,,,dessa påsk- och julsaker. Jag plockade nämligen ihop en låda som, jag gick till ansvarig på Korså herrgårdscafé. Trodde nog att det skulle ha sitt pris men nä, bara 30 kronor för allt! Man blir verkligen nyfiken på vilka prylar som hade inlämnat tidigare på säsongen, eller hur?! En broderad gammal löpare, två vikrader, påskris-ägg i mängder, två K-märkta ljushållare(snögubben) en advent-stjärna av äldre sort, små självhäftande plast.isar för att ha på kylskåpet eller fönstret och en Premiär -kaffeburk (som kan passa som kruka för en vinterglad blomma).

För en guldpeng fick jag denna duk/bonad. Broderad och lång så in i nordens - känns som det är något med funktion. Små ringar är fastsydda på baksidan. Nu får min kreativa sida få utlopp så att det inte hamnar i textilskåpet alltför fort,,,

Estradsångare, loppis och John Blund.

                                                                               
                                                            MATTIAS ENN

I söndags, när jag klev av tåget efter vistelse i Stockholm, så väntade en bil vid stationen. Det var nämligen inte många minuter kvar till ett uppträdande i Ernst Rolfs-gården. Väskan slängdes in och det bar i väg mot Elsborg. Vi var fem i bilen. Min snälla granne, som tar hand om min lägenhet när jag är bortrest, är verkligen ett stort fan till Mattias Enn. För något år sedan var han och Succéorkestern Astoria på besök i Falun, på samma plats, och underhöll publiken med Jules Sylvains oförglömliga melodiskatt. Min granne, som är 80 plus, blev förtjust i denne estradör. Sångrösten, glimten i ögat, och med pondus att axla sin repertoar  - ja, det blev ett foto tillsammans med honom efter föreställningen, på gårdsplanen. Det har hon på köksbänken.

Och nu så var han här igen,,,
Denna gång med en duktig pianist vid sin sida.  Sånger, kupletter och anekdoter varvades med artistporträtt av revykungarna Ernst Rolf och Karl Gerhard, varitéartisterna Josephine Baker och Edith Piaf, nationalikonerna Vara Lynn och Noel Coward samt filmstjärnorna Marlene Dietrich och vår egen Zarah Leander. Ett Europa i mellan-o efterkrigstid gestaltades musikaliskt med precision.
Och jag slutar inte att fascineras  hur någon kan minnas så mycket text. Min granne, som har dålig hörsel, hörde varenda stavelse. Han kan konsten att artikulera och R:en rullade tidsenligt på tungan.  Det blev en afton att minnas. På träbänken, på innergården framför Ernst Rolfs-gården.

Min musiksmak är nog i högsta grad varierande. Mattias Enn är så milsvid från Lady Gaga, Radio Energy och Scorpions. När jag gick i högstadiet bandade jag det senaste från "Lördagsbiten" och spelade in "Rakt över disc" me Clabbe. Det gällde att vara uppdaterad - lyssna det senaste. MTV satt jag och slötittade på och minns ibland mera av musikvideos:arna än av artisterna. Tidningen med artistreportage och glansiga posters var "OKEJ", Gick med i Mr Music och har kvar mina cd-skivor sedan -92, fint uppradade. Vinyl-tiden har däremot förpassats ner till källaren.

Nu för tiden  har man intressanta appar i mobilen som tar upp musiksmaken. Men så finns det även en tid bakåt som attraherar mig. En klassikt konsert på Dalhalla säger jag inte nej till, 60 talets schlager-pärlor på samlingsskiva eller en stenkaka med Ulla Billqvist. Ja,ibland tänker jag vilken musik som har överlevt om 50 år och hur musiken låter då. Kommer Justin Bieber att höras i etern, kan den unga generationen sjunga med i någon Gullan Bornemark sång och kommer Abba-museet locka en ström av besökare?

En bekant sa till mig att Mattias Enn kunde väl uppträda på musik-lektioner i skolan. En musikalisk resa i historien och dessutom live. Det kändes rätt sagt. Hans val av genre är nog ganska unik för en 70-talist. Och för jag över det till det här med RETRO i hemmet är det alltid lika roligt att se unga människor våga återupptäcka, ta vara på och förvalta en stil som annars lätt kan förpassas till glömska.

                                                                        * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** * * * *

                                                             VECKANS LOPPIS

Det sista loppisbesöket i Falun gav inte så mycket och det är väl tur det för efter sommaren så har jag problem att få alla inköp på rätt plats. Åter igen beklagar jag mig över att det ser inget trevligt ut i vardagsrummet,,, Så vad har vi här då? Barnbok  med 3D bilder (här heter det djupbilder) som någon Karin fick julen -55, och ICA-förlagets samtida "Nytt på kakfatet" samt Husmoderns Köksalmanack årgång -54. Ja, nu saknar jag bara någon årgång mellan  1950 och 1970 - något att spana efter i bokbeståndet. Det härliga grönblått glaset är handblåst men jag har ingen aning om vem som står bakom. Desto mer information finns det under den svarta salladsskålen och kaffekopps-setet för två med gräddsnipa, i ljusaste sommar-gult:

"Kolorita" heter kaffekoppen från Rörstrand. Men när jag googlade efter kaffekoppen blev jag lite förvirrad av modellen på örat. Det finns en spetsigare variant som jag inte vet om det är tekoppen. Det råder vissa diskussioner och på några ställen nämns Hertha Bengtsson i sammanhanget - på andra ställen är dekorskaparen okänd. Jag kanske ska vara på den säkra sidan och säga att faten är iallafall "Kolorita". Tillverkades under sent 50-tal och i andra pastellfärger. Den svarta salladskålen hittade jag på Ta-till-vara. Ganska anonym trots fin form men mer intressant är det att designen tillhör G(unnar) Ander. Om Ebenholts Melamin hittar jag däremot inget läsvärt. Kanske finns det någon läsare som vet mer om denna skål? Däremot vet jag att det finns svarta salladsbestick till så det blir att titta lite extra noggrant i loppislådorna framöver!

Tyget till vänster med de maffiga blommorna är 5 meter långt och såldes för 20 kr. Mina färger! Gardinerna till höger är av syntetiskt okänt material men jag antar att de blir fina när de har hängts upp.

Jag har fyllt ut mitt möbelbestånd för länge sen men ibland dyker det upp undantag. Till mina röda pinnstolar i köket kompletterade jag nyligen med dessa Edsbyverken-stolar ( de är två) i betsat rött. Inköpta på PMU i Leksand för femtio-lappen styck. Ok, dessa är inte av pinn-modell men de går hyfsat bra ihop med de övriga möblerna, tar lite plats och det gör ju det inget att bryta av samklangen, vid stolplacering på kortsidorna. Tycker jag.

                                                              
                                                                     * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ** * * * *

                                                                                  JOHN BLUND

Jag såg en liten bloggutmaning om John Blund och så tänkte jag att det var på tiden att jag dammade av honom för visning. Han har stått spejande och övervakat mina nattliga web-verksamheter nu ett antal år i hyllan bakom mig sedan. Jag hittade honom i en affär någonstans i Berlin. Minns inte var. Han har fått grånat hår, en lätt solbränna i ansiktet och saknar sin sömnpåse men jag undrar om han någonsin har haft en? De näbbiga skorna i rött förevisar att han är ingen nyproducerad Blund. Numér har han hemma hos mig, Televinken som närmsta granne. Och visst ser han lite saligt drömmande ut där han står med Siljan i bakgrunden?

1959 var året då östtyska televisionen startade sin animerade version av "Sandmännchen/Sandmann". Den slutliga formen på den godmodige figuren  med sitt karaktäristiska getskägg kom året därpå. Serien såldes till flera utländska tv-bolag och här i Sverige blev det i den buktalande Lennart Svan som blev bisittare till den försvenskande dockan.
"Halvsju" hette cafe-programmet som var det första av sitt slag när det sändes mellan 1971-73 och vad jag minns,,,minns hur jag satt klistrad framför tv:n och såg John Blund åka upp i rymden i en rolig farkost eller besöka länder långt bort och strö ut sin sömngivande sand så att barnen gnuggade sig i ögonen,,,
Vi kan väl se en snutt och friska upp minnet,va? :)