För sjunde gången.

Vad gör man samma dag som man åker hem från Berlin? Jo, man går på en populär marknad! Söndag är ju dagen som man förlustar sig med att titta på prylar, komplettera prylar och då får man lov  att trängas mellan stånden och följa den strida strömmen av besökare. Det där jag skrev om att man gör en sån sak innan flyget går var med en stor tysk näves ironi för nog var det naivt att tro att ett par timmar skulle räcka för Flohmarkt am Mauerpark,, pyttsan! Det var ju så mycket mer än möbelgrupper, porslin och avlagda kläder,,, en oas för kreativa konstnärer, uttrycksfulla försäljare och en doftsensation av spännande rätter blandat med musiker runt hörnet. Bland annat.

Kanske hittar jag en färgglad vinylgalje med nitar om jag rotar igenom korgen?

Gustavsbergs "Alva" ligger i en trave och väntar på någon ivrig köpare,,,

Många nyfikna och sugna samlades kring ståndet där man tillverkar chips och säljer på pinne,,,

Men oj då, vad skådar mitt granskande öga? Är det inte en bok om det gamla Borlänge på svenska som försäljaren har gjort till huvudblickpunkt på kommoden?!

Nä, här får man granska och rota om man vill fynda. Travar med porslin och prylar i fukt-mjuka kartonger som balanserar på rangliga bord fanns där som inslag. Inte lätt att riva i.  Du får verkligen använda fyndradarn och passera med blicken genom högar av textilier. Men en fantastiskt trevlig miljö att se sig efter något annorlunda, kitschigt eller praktiskt. Nu var vi där bara i två timmar. Ett litet minne måste jag väl ändå hitta härifrån, tänkte jag då utbudet föll mig inte direkt i smaken,,,

,,, det blev ett litet musikaliskt sådant! Singel-albumet kostade 2 euro och själva singeln desto billigare. Med hem kom alltså Siw Malmkvist och en skiva som sålde över en miljon ex. Ja, "Liebeskummer lohnt sich nicht" låg i hela tio veckor som etta på tyska försäljningslistan 1964. Singeln är alltså inte unik men just en sån där en milstolpe av schlager. En diger skara av svenska artister provade sina vingar under 60-talet med en karriär utomlands. Och vissa lyckades mer än väl,,, :)

Marknader ja,,, vid Alexanderplatz, en fin fredagskväll, så fick man känna av den tyska glädjen. Besökare med 1-liters ölsejdlar vandrade runt bland de upplysta trä-stugorna, från karusellerna hördes skratt och live-uppträdanden drog många Lederhosen och näpna klänningar upp på scen. Men vänta nu,,, var det här starten för den berömda Oktoberfest eller bara allmän trevlig helgupptakt?   

Jag tog aldrig reda på det. Stämningen var påtaglig. Och dom brända mandlarna smakade extra gott,,,

,,,allt medan mörkret sänkte sig över torget och med ett resligt Berliner Fersehenturm som överblickande turistattraktion i bakgrunden.

Min Berlin-resa för sjunde gången blev ett tradionellt besök. Hur många gånger som vi har ätit en smarrig wienerschnitzel under U-bahn vid Tiergarten ja, det minns jag inte men jag gillar den där ruffiga stilen kombinerad med god mat.

Att den svenska älgskylten har fått hedersplats på väggen är kanske inte så ovanligt på tyska krogar? :)

Berlin är för mig en kakafoni av spännande och roliga hus som blandas med rätt så schabbiga kvarter,,,

,,, där det gamla  kan vara mycket färgstarkt och kreativt.

Vattendrag  flyter igenom staden. Man måste bara stanna till och luta sig mot brofundamenten för att njuta av det stilla flödet.

Vill man gå på en mera tillordnad prylmarknad så är det den äldsta vid Straße des 17 Juni ett alternativ men kanske mer en turistfälla med relativt saftiga priser. Många statyer i tung metall som jag vet inte om de är gamla eller nya. Kristallglasen som gnistrar i solen, Bauhaus-stilen.och så små öar av retrosaker som jag vurmar för.. Men det är tradition att söka mig hit. Jag vet ju dock att ett handbagage är ett mycket begränsat utrymme. Man får tänka sig för.

Hade jag haft en en modell större väska så hade jag kanske kunnat stuva ner denna servis från Thomas,,,

,,,eller om vi hade bilat så hade vi fått hem detta finurliga tidningsställ-lamp-askkopp. Och nä, jag frågade inte ens vad den kostade - här vet oftast säljarna vad de ska ta.

,,,men något ville jag hitta här också!  Vasen är som en liten retro-juvel från 50-talet. Kommer från en mindre tysk keramikverkstad  - "Tambach", står det under vasen. Det blomstrande fatet är Stavanger flint. "Tiril" var en av Anne Lofthus största servis-succeer - kom 1960.  Kändes lite kul att hitta något plötsligt norskt bland allt annat traditionella. För julens skull tillkom en liten Goebel -figurin med ljushållare. Jag tror att den har ålder men är inte säker. Med skyddande papper så försvann utrymmet i ryggan ganska snabbt - kvoten uppfylld.

Via tidningen RETRO (som jag hade med mig på resan då det fanns en medföljande Berlinguide) så flanerade vi efter Suarezstrasse i stadsdelen Charlottenburg, en eftermiddag,: Det stämde som det stod i tidningen att man skulle undvika att kliva på affärsinnehavarens franska bulldoggar! De var ju några stycken. Den äldre generationen sov dock på bästa fönsterplats bland alla glas,,,

medan det fanns de som bråkade om allting,,,

,,,och en bostonterrier som bara ville vara för sig själv.

På Suarezstrasse låg en hel drös av antikaffärer. Gatan var inte så speciellt lång. En del antikhandlare öppnade inte förrän 14.00 så vi fick kryssa emellan. En affär blev utnämnd favorit för mig. Ägaren kunde sina skandinaviska ikoner.:

 B3 objekte der moderne   Designklassiker; javisst och idel ögongodis i stramare stil men naturligtvis inget för min plånbok. Dom hade möblerna uppåt väggarna men ganska luftigt i övrigt, eller hur? :)

Bara för att den var mjuk och lättpackad så höll jag på att bli en elefant rikare. Ja, ägaren till affären sa att det var en Steiff, jag funderade men så kom förnuftet i kapp. Tvekande tittade jag faktiskt en gång extra in i skyltfönstret, måste jag avslöja. Charmiga saker är jag så svag för,,,

,,,och så är jag svag för asiatisk mat! På "Thai INSIDE" i stadsdelen Mitte hamnar jag så lätt. Mat är relativt prisvärd i Berlin så denna lunch kostade inte mer än en glasstrut med två kulor. Och dessutom vackert representerat. Det vattnas i munnen bara jag ser på bilden!

Och vad har vi här då? Orange överallt - me like! Och jag rusade in i affären. En guldgruva av småsaker och små rum där man kan uppleva plaståldern och vad som var en del av det tyska hemmet. Ja, nästa gång när jag kommer hit så blir det nog detta ställe jag styr kosan till."VEBorange" ligger i trendiga Prenzlauer Berg.

Jag tror att det är lite rörigt i köket idag!

Den här stadsdelen har sina guldkantade kafeer och vi slank in på ett efter ett ental timmar i området. Ja, igenligen så var det lösningen för att komma åt en toalett men sen var inte fikat så pjåkigt heller,,,

,,,ett bra te-och kaffeutbud och så en sån där inredning med gamla burkar och emaljerade reklamskyltar,,,

,,,som den här. Ja, det blev rusning för blodsockret på "Pakolat". Det behövdes just då iallafall. Dessutom gick jag å våndades om jag skulle changsa att dra med mig hem en golvvas som jag hade råkat se just innan. Men åter tog jag förståndet till fånga och insåg uppgivet vad besvärligt det skulle bli, det kanske skulle inte gå, bla, bla,,,

Nu så får jag bara titta på bilden av min stora favorit som troligtvis försvann senare på eftermiddagen med en annan turist. Fnys :(

I det stiliga Hackesche Höfe ligger min favorit-varitè. Är det något som Berlin verkligen har är det ett spännande kulturliv. Jag har upptäckt rätt få men trevliga place och på ett ställe så sitter man tätt kring borden när det ångar skicklighet, nyskapande och lite fräckt mellan varven. Det är på "Chamäleon theatre"För det mesta har jag sett mest ungdomliga trapetsgrupper och scenskapare där. Applåderna brukar bli långa efteråt.

Förresten, i mitt förra inlägg så visade jag upp mina inköpta äggkoppar. Ser ni vad som är symbolen för museet? Titta på vägggaveln, där i blått,,,det är dax att gå in på DDR-museum!

Jo, mina äggkoppar är kult från DDR och fanns att köpa som nyutgåva i butiken men mina är gamla däremot,,, Här fanns det mycket information om det forna DDR. Det var bara att lyfta på luckor, dra i lådor och lyssna i hörlurar så fick man en rejäl DDR-dos för näthinnan och örat.

Åh, här kan man glutta på naket och nudism!

Tittar in i garderoben hos den östtyska kvinnan.

Se, en toalett med baby-blått inslag!

En östtysk lägenhet och hushållsnära inslag i köksinredningen.

Media var uttryckt på olika sätt och inta bara genom John Blund,,,

Postordern - produkterna.

Vem vill inte sitta i en Trabant å mysa? :)

Nä, jag blev snurrig av all information på engelska och valde sen att ta hissen upp till översta våningen på jättevaruhuset KaDeWe för ni ser ju att de har bra utbud där?! Ja, med en ohälsosam dessert avslutar jag denna rundtur i mitt Berlin. Hoppas att mobil-bilderna funkade här för min klumpiga digitalkamera valde jag att lämna hemma. Naturligtvis hann jag med mycket mer än detta axplock. I nästa inlägg så återgår jag vad som jag har loppat till mig före och sen efter jag kom hem. Jag har dessutom en liten klassiker i golvlamp-väg att visa upp i befintligt skick. Något som jag hittade ute i en lada i Danholn. Det finns en etikett med "Bergbom" på den. Ha det! :)