Mindre påsk - mera Japan

2000 bilder att rensa - min dator kommer snart att lägga av!
Det är med en ljudlig suck som jag tittar igenom mina fotograferade Japan-minnen. Stundtals, det ofattbara att jag kom mig äntligen i väg på denna rundresa med Världens resor  men så även det mindre roliga när man har väl har klivit igenom dörren - med tidsskillnad, tvätt och så dessa bilder,,,
Så ha ingen större förhoppning, ni som tror att ni ska få se ett fyndigt bildspel. Mitt arbete styrde upp mitt intresse och tid direkt när jag kom hem och påsken ska vi inte tala om - nu när jag i media har berättat hur tidigt jag börjar påskpynta och verkar vara rätt så traditionsfast. En sanning just nu med modifikation,,,

Drygt två veckor med olika färdsätt. Någon eller några dagar på varje ställe. Snabbtåg, bekväma bussar och även till fots. Mina fötter ömmade till vissa dagar av allt vandrande men så har man sett mycket av resans tema: Japanska trädgårdar och körsbärsblom. Efter denna resa kommer jag att värdesätta mer det fina med mossa och stenpartier,,, och det rofyllda av att se spegelblanka vattendrag och knotiga barrväxter. Som världsarvsmiljön kring den gyllene paviljongens tempel Kinkakuji i Kyoto,,,

Det är annat än den strida strömmen av kostymklädda herrar vid övergångsstället på väg till arbetet, reklamskyltar med storbildsbehov och så har vi de välkända och avancerade toaletterna från TOTO - ett roande besök när det gäller bekvämlighet, tekniskt sett. För visst finns kontrasterna där. Kulturen och traditionen kontra det moderna Japan. Rent, stilrent, vänligt, artigt.

I Tokyo blommade våren och vår grupp på 19 personer upptäckte en del av storstadspulsen. Och den sista dagen valde några av oss att åka upp i världens näst högsta byggnadsverk Tokyo Sky Tree. På 450 meters höjd blickade flera hundratals besökare ut över en stad vars byggnader nådde horisontlinjen i fjärran.
Men berget Fuji var alltjämt insvept i tjocka moln,,,

Men nu ska jag inte älta i genom den gångna reseplanen och att jag har äntligen lärt mig att äta med pinnar utan spinna in lite på det nordiska intresset. Vad är det mest klassiska som man kan uppmärksamma i det japanska samhället utan att att anstränga sig? Ok, sa man att man var svensk replikerades det snabbt; IKEA och så hade vi något att prata gemensamt om men bortom det.
Det första jag tänker på är faktiskt MUMINTROLLET och bekräftat så finns det att hitta en uppsjö bland prylar och tryck. Det räckte med att gå en vända från tornet så fanns det ett lockande café, tex. Men vi valde glass i crepes istället. På ett annat ställe.
Och jag kom på att om det inte hade varit för den viljestarka och kaxiga Lilla My så hade jag inte haft så stor behållning av filmatiseringar och adventskalendrar. I hennes närvaro hände det saker. Nä, Mumindalen var inte min favoritplats i mina fantasi-resor.
Men onekligen, visst är det kul att Tove Jansson är kult i Japan :)

Fast skulle jag se något mera påtagligt som jag känner igen, som har med retro att göra?
Vårat reseprogram dagtid, låg som ett skrivet blad framför oss. Kanske skulle man tex. kunna tänka sig hamna, mot förmodan, på en

                                                                      LOPPIS!!!!!

Jo, men se vad som hände när vi skulle gå från punkt A till punkt B och ta nästa tåg till nästa tunnelbanestation!
Mitt bland höghusen och i närhet till affärskvarteren så låg härligheter uppdukade som ett second hand sushi-bord. Ja, visst ja, det var söndag idag!
Vår japanske guide uppmärksammade gruppens plötsliga intresse och visade på sin klocka; - OK, 15 minuter -inte mer! 

Nä men hur ska jag hinna det här?!
Jag insåg att den gyllene kvarten skulle försvinna väldigt fort för det var fler säljare än vid första anblick.
Och så vet ni hur det är. Man spejar, minglar, tittar i emellan.
Typiskt, nu när det fanns det ju en ypperlig möjlighet att se ett urval av det japanska hemmet, tänkte jag.

Eller var det så? Kanske var det en riktig turistfälla som vi hade hamnat på med massa krims krams och fantasipriser? Den tanken hindrade dock inte mig. Jag kunde ju vara där i minst i en timme - och vi som hade tid att hålla!
Inte tid att studera noga! Tuff-tuff-tuff mellan det utlagda,,,

        Och plötsligt såg man något mer europeiskt på borden,,, var det inte det några Hummel-figurer där?

                                   Bara jag inte springer nu in i någon hylla för då kommer det att bli en dyr affär!!

                                                              Bland Babushka-dockor och storögda rådjur,,,

                                                                    ,,,fanns det en liten ö av träfigurer.

                                                   Nja, det här var nog inte min stil,,,alldeles för putti-nutt-igt.

             Men här då? Känner ni igen de norska "skärbrädorna" och den prickiga koppen POP från Arabia?
                                                    Och vad står mer där i hyllan och väntar?

Sweden står det på prislappen och så ett pris. Ja, Stig Lindbergs kaffekopp "Spisa Ribb" har sitt pris. Jag räknar snabbt i huvudet,,,hum,,,vad blir nu 13000 yen i svenska kronor? Det blir,,,850 spänn!
Nä, den resekassan kommer inte att tillägnas en kaffekopp. Jag går vidare,,,

Åh, vilken maffig vas! Men inte ens i min vildaste fantasi och med guldbyxor skulle jag orka dra med mig denna pjäs som handbagage. (undra vad det var för något?)

Men något skulle jag väl ändå hitta som ett minne från detta roliga avbrott i programmet?! En tavla? Nä, ryms inte,,,

Ett fint tryck?? För många nollor på prislappen och jag har ju ingen aning vad jag har köpt? Kom igen nu, var skulle jag ha den? Det är ju inte min stil där hemma,,,grrrr.

                                                     Och en kvart har runnit nästan ur i timglaset,,,

                                                               En samling av småburkar kanske?

Vad är det för någon årgång på dessa? Japans motsvarighet till Fickjournalen?

Oj, den här försäljaren ser inte glad ut av att jag fotograferar hans saker,,, SORRY! 

Och kameran dyker ner i väskan för ett kort ögonblick när jag går vidare.

Som svensk känner man sig oborstad och ofräsch turist:ig när man studerar den modemedvetna japanen, eller japanskan. Jag känner mig som en dala-flodhäst bland välklädda och slanka på gatan. Jag har min egen trend,,, från Dressman.

Och plötsligt ligger Erik Höglunds lilla askkopp med tjurhuvudet bland andra nordiska inslag. Jag vill inte vara ofin och undviker att vända på allt - känner på mig att fynd är inte att tänka på. Inte i dag - inte i detta område. Inte ens ens en Erik Höglund kan få mitt hjärta att klappa för 330 spänn.

Nu blev jag så snål att jag glömde bort vad det roliga formen från Figgjo Flint hette,,, (Kan någon hjälpa mig?)
Guiden hade gott tålamod. Jag kom med hjärtat i halsgropen efter att ha snirklat mig igenom den sista raden av religiösa obestämbara figurer och kraftfulla statyer. Nej, loppis - det här?! Det var väl att ta i.
En fet plånbok - ett måste. Men vad kul! Och tro inte att jag gick lottlös ut!
För ett minne ville jag ju ha, som inte skulle ta plats i resväskan. Gled in mellan några prominenta damer och de skyggade lätt tillbaks när det var en man som ville rota runt i textilhögen. Och där fanns det en HANDDUK! 

Ja, den kan ju vara helt nyproducerad, massproducerad och farbrorn som sålde kanske blev överlycklig att han fick sina Yen trots att jag hade prutat ned 200.
Men en sammanfattning av min resa finns liksom som inslag i trycket och då främst blommorna och trädgårdarna. Och inte nog med det, när vi stod och väntade vid trafikljusen så skymtade jag till en bekant väska på en flickas rygg. Jag hajade till.
Ja, visst bjuds det på ett litet leende av att få se att Fjällrävens "Kånken" dekal har hittat hit ;)

På hotellrummet nyttjade jag Spotify för att lyssna på denna USA-etta från 1963 som såldes i 13 miljoner exemplar,,,
Stämning ;)

Påsken nämnde jag inledningsvis. Den hamnade lite av skymundan.
Och något GLAD PÅSK! lyckades jag inte göra ett inlägg om. Men om ni vill ta del av RETROknoppens färgglädje så finns det lätt representerat i påsknumret av Hemmets veckotidning. En länk hittar du här.
Jag får bara lov att skärpa mig till nästa år. Och inte hamna på resa,,,

Loppat runt - mot förmodan

Man ska inte säga att man inte kommer att ha tid för den tiden kan uppstå mycket kvickt. Det handlar om prioriteringar. Naturligtvis handlar det om mina inköp som är som en outsinlig källa. På gränsen till dårskap då man deklarerar i en facebook-kommentar att "nä, jag kommer inte ha tid innan Japan-resan,,, Men hur i sjutton kan det finnas 30 bilder som väntar på sin text? Det är bara att lägga ner. Mitt vatdagsrumsbord har blivit för närvarande ett utställande loppisbord, känns det som.

Våren gör sitt andra försök, tussilagon har kravlat sig igenom i slänten och lyser som små solar, vinterjackan är tok för varm på dagen och man är totalt blöt på ryggen innan man har hunnit hem från bussen. Och så kan vi väl plussa på detta med LOPPIShumör - inte länge kvar till att kvartersloppisarna vaknar efter vårstädningen. De är bland de roligaste.

Förra helgen så nämnde Porslinsbloggen något om en megaloppis i Västerås. Plötsligt ändrades en ordentlig göra -i-ordning-helg till en sväng förbi Strängnäs på lördagen( där min vän Lena bor och som har blivit en stolt farmor) och så megaloppisen på söndagen.
Retrolux visade upp ett fint bord av god kvalité (samt hennes retroduktiga mamma) som stod sig väl i konkurrensen.
Lite smolk i bägaren var väl att det var inga problem att glida in före öppningsdax och det kändes som att det attraktivaste sakerna hade redan bytt plats under två timmar. Inköparna spanade vilt. Men säljarna vill ju slippa komma hem med saker så,,,
Ja, jag trodde att jag skulle gå hem tomhänt men så blev de ju inte riktigt. Inte helt. Trots överflöd av barnkläder och barnvagnar i bredd. Lite elakt tyckte jag nog att de var största hotet bland besökarna och för mig. Jag höll på att sätta mig på en unge när jag tog ett steg bakåt. Inte bara en gång, dessutom. Det kunde ha slutat illa. Som exempel.

Bästa behållningen var att flera retrobloggare slöt upp( trevligt att träffas "Elenore Lundqvist" och "Loppis entusiasten"!) och efter att vi hade haft lunch tog vi ("Retroknoppen", "Gilas Grotta", "Orange" och "Porslinan" samt lite bihang - glömde jag nån?) tid att besöka en riktigt trevlig liten retroaffär på Klockartorpsvägen 25 med det passande namnet "Gavel 25". Och naturligtvis blev det ett minne därifrån!
Men för att göra en historia inte så förbaskat lång och sila lite inledning så tar jag förflyttar mig bakåt i tiden,,,

,,,och då hamnar vi för ett par veckor sedan på den dagen jag fick tillök. Ett somrigt sådant.
Det må hända att Stig Lindbergs "Haga" (-55) är långt ifrån det attraktivaste (och därmed mer prisvänligt) som han har gjort men till vardags så är blomsterprakten och den lilla fjärilen så delikat att 14 delar till av servisen slöt sig direkt till de övriga i porslinsskåpet.
Fast nu tror jag att jag nöjer mig,,,

Snurrlamporna kitsch-status är måhända stort men en 50-talare från märket A.B Leech har sin givna retro-charm i RETROknoppens hem.
På Loppishallen hittade jag en som saknade "hatt" men då jag hade "Niagarafallet" sen tidigare så var det bara att byta till "Skogsbrand". Och det lyser magi i mörkret. Det var mycket sådant när man såg in i det fladdrande skenet.

Idyllen Falun då livet var kolorerat och staden var en mer utpräglad trä-stad med goda meriter.
Kyrkan reser sig stolt över hustaken. Faluån är bred och körbar. Och stadens bibliotek har inte än röjt den gamla träbebyggelsen.
Har jag nämnt att mitt kapprum har starka influenser av Dalarna? Där kommer denna tavla att höra hemma.

En Rättviks-katt i trä och med krokar har hittat sina artfränder på radioapparaten. - Får jag vara med?

Nu är det färdigkompletterat med Bengt Edenfalk´s"Drivved" (Skruf). Det ryms inga fler glas på hyllan!
På Ta-till-vara fann jag de sista.
Blir det drink, mjölk eller saft idag?  Olika alternativ finns för denna storsäljare som dök upp under tidigt 70-tal.

Dom havsblåa tallrikarna tillhör de ugnsfasta godsen "Bohus" från Gustavsberg. Stig Lindberg är formgivaren och lanserades åren 1959-63.

Tekannan finns ute på marknaden. En katt bland hermelinerna bland inköpen för en som tittar efter 40 år eller äldre. Men denna lilla stiliga sak kunde jag inte motstå för 40 kr.
Marimekkos tekanna "Ovia" är designad av Sami Raoutsalainen. Kanske en julklapp som inte passade in i svärmors husgeråd och som har hittat vägen till kommunens återvinning - jättefin!

För en guldpeng på "O-nytt" så kan man hitta en annorlunda julstake i form av en koppparlåda. Det är bara fantasin som förväntar sig lite mossa och  färgglada svampar. Kanske blir det bra. 
Lite annorlunda, måste jag säga.

Min passion för gamla recepthäften kräver ingen djupare förklaring. Det är bara att smaka av de klassiska tillverkarna Rumford, Ekström, Ergo-Cacao eller varför inte Saltsjöqvarn för att finna ditt favoritrecept.
En ugnsform "Legyma" från Gefle och en liten skål "Ceylon" från UE är porslinet på bild.

                                          På kartonglocket står det "Jonas" och design "Uno Dahlén" och döljer,,,,

                                                              ,,,färgglada plast-skålar. Smågodis hitåt!

Högtids-collage: Tre knubbiga påsktuppar modell äldre men ser ni att det fattas något vid stjärten? Jag köpte de ändå. Ett par fjädrar förbättrar ju det visuella.
En äggkopp från östtyska Sonja Plastic och en annan modell äldre står också för påskinslaget. Påskduken likaså.Trä-stjärngossarna och ljushållaren får nog vänta till nästa jul.

Här på bild är lite av resultatet när vi bilade ned mot Strängnäs, med Hedemora och Avesta i färdriktningen. Med plus för Avesta,,, Där finns Pias Returtjänst på Prästgatan, i en missionskyrka från 50-talet.
Har man ork att rota ska kan man finna mycket trevligt,,,

En rörig blandning på bild ser jag nu - minus till mig!
Låt se: fisk-fatet från Stig Lindbergs Gustavsberg kommer från megaloppisen i Västerås.
Så lika Elme glasbruks gråa socker- och grädd-set "Sticka". Jo, jag har en del som jag köpte i klarglas för ett tag sedan men det efter att jag hade vimsat till det och glömt funktionen för den andra delen och lämnade kvar den i hyllan.  Nu stämde det bättre.

Dorothy Clough`s "Neptun" är också en komplettering. Jag får en bubblande sommartorp-känsla när jag ser denna dekor. (En av få saker från Erikshjälpen i Hedemora).
Kaffefat alá "Prunus", ännu fler recepthäften och goda råd och så en plastduk, modell retro som jag ska bara jämna till i kanterna innan den blir utplacerad.

Påsk-textilier på ett skitigt köksgolv. Jaja. Men något av trycken är bland annat från. Buhler. Och så en sån där stor godisgömma i plast som brukar vara eftertraktad på Tradera. För mig , en femma.

Barnfilten har ett trevligt tåg som tuffar fram men jag behöver få ordning på kanttrådarna bara. Min egen modell av barnfilt var pastellblå med vita elefanter och hittar jag den så blir det köp direkt.
Bestickdelar kommer  bla. från Holmberg, Götene och så ett antal skålar och coasters från norskaste av norskt, nämligen Emalox.

På röda korset i Hedemora så satt det ett par gardinlängder bland bjärta påskinslag som fick mig att öppna börsen.
Vägglockan återfanns på PMU och har Gustavsbergs studiohand och Britt-Louise Sundell som kreativ skapare. Och som alltid när jag är ute och retro-spanar kan jag komma hem med lite udda vardagsting: som den hinken i gräddgul etenplast.
IDEAL står det på handtaget. Kanske var det rent av en förvarings-hink av,,, ja, vem vet?

 

                                                              En handduk som låg bland påsksakerna,,,

På "Galvel 25" köpte jag detta art déco-ansikte för vägg.
Kände igen stuket på en liknande som jag hade hemma och visste att det var ungerska H. Maria Rahmer som har gjort denna.
Filmen "Snövit" hade svensk premiär i september 1938 och dess stora publikframgång skulle bana vägen för Disneys tecknade långfilmer.

Visst är det trevligt med gamla nothäften?! Skulle kunna klä en vägg med dem,,, :)
På Röda Korset fanns denna stiliga UE-vas av Kjell Blomberg: "Conga" som kom 1956. Vasen finns även  i två andra varianter.

Holmegaards solfångare för fönster "Noahs Ark" kom i slutet av 60-talet  som ett antal glasplattor designade av Michael Bang. Småfynd från Västerås-loppisen.

                                              Fler textilier med en jul-vepa av Jerry Roupe i främsta ledet.

En rosen-kantad handduk från Buhler hade sina tänkvärda ordspråk men bäst var nog denna "De man inte lägger sig i behöver man inte dra sig ur"

En vas ur Bertil Valliens " Blåa serien" som kom kring 1965 för Åfors glasbruk har hittat hem till mig. En liten samling av hans alster har det blivit. Underbar färg.
Likaså dessa glasvaser med underfång som jag i min fantasi ska kunna förena till ett vackert stilleben. Någon gång. Om plats uppstår.
Och ett till omotiverat inköp för hur många uppsättningar av salladsbestick har jag inte?!
Kanske var det för att asken var hel? Ja, jag skyller på det. Lät bäst.

"Robinson Crusoe" att drömma sig bort i - se så fint han har hemma hos sig! Jag gillar gamla böcker som viker ut sig,,,

När jag var sist uppe vid gamla Rusta så köpte jag en gammal gräddgul resväska för 40 kronor. Jag har fått en sån oordning bland mina påsktextilier och det här ska väl hjälpa. Ett tag.
Hoppas att jag har plats under sängen!

Väskan blev här en uppsamlingsplats för helgen inköp; Bla. ett stiligt fat av Hjördis Oldfors - "Pil" (UE) heter det och kom i 4 olika alster 1959/60. Det dök jag på så fort jag kom in i hallen med försäljningsborden. Inte så billigt men en 100-lapp kunde jag unna mig, när man har nyss fått lön dessutom ;)

Vad mer hittar vi i väskan?
Jo, en lockdosa från Upsala Ekeby (kan det vara Thomson?), påsktupp med import-stämpeln,
coasters i mönstrat plast, en okänd grön vas med fin glasyr som får mig att tänka Ekeby, En transparent vas av Eugen Montelin som ser ut som en trästamsgubbe där jag har tänkt ha mitt påskris,
Dom där klassiska månadstavlorna av Björn Wiinblad för Nymölle kostade mig en femma styck.
Boken med de bästa knepen kommer från en utlyst tävling av ICA-kuriren

En fisktallrik från Kosta bruk och en liten modell från Husqvarna`s emaljerade grytor må väl bli den sista bilden va? Phu, det här var ju jobbigt det här ju med att kommentera! Jag ska hinna ut på stan åxå!

Nä, tamejtusan - tro inte att en tysk vas hade redan gömt sig bland de andra men med den färgen kan man ju inte missa den. Mig kan du inte lura!

                                                        *****************************************************


Phu,,, vad blir nästa inlägg? Kanske en bloggutmaning? Jag lovar: max 5 bilder då! Mitt samvete klarar inte av mer,,,