Små prylar - små detaljer.

Eftermiddag: nydiskat, sorterat tvätt som har väntat bara på att komma in i skåpen och öppnat på resväskan igen. Nu bär det iväg västerut. Fjolårets resmål. Jag behövde inte betala ett nytt inresetillstånd för det gäller 2 år.  

Men det är som det är för jag känner på mig att det blir ändå en akut komplettering och urplockning i sista minuten med andan i halsen på fredag morgon och så får jag ta en taxi ner till järnvägsstationen. Bara passet är med så!

Det är ju inte så att jag väntar in med en ledig helg innan utan drar till med ett besök i hufvudstaden åxå. Ja, inbjudan som man får som prenumerant av Antikvärlden måste man ju utnyttja.

Så förhoppningsvis så står jag lördag morgon och häckar i en angenäm kö ett par timmar innan övriga besökare får komma in i Solnahallen och "Antikvärldens dag".

Det har hittills varit jättekul att gå runt borden  - dignande retro på vissa ställen. Och hyfsade priser.

Tiden rinner bara iväg när man har roligt. Och tomhänt hem? Nä, det är ju omöjligt, har inte hänt tidigare men därför har jag snålat till mig lite medvetet inför detta event.

                                               *********************************************************

Jag fortsätter med att vissa saker får hamna i sommarstugan, i dess mera rätta miljö. Så nu trillar det in i köksskåpen både det ena å andra. 

Jag har inte betalat många kronor för följande smågrejer, köpt i veckan av torka (som ni vet skriver jag nästan om allt som kommer in genom mina dörrar - in till det minsta. Allt kan bli ett inlägg,,,) men som sagt, kommer jag nog att spendera mer kommande helg och "over there" (en rapport kommer).

Några Rörstrands-assietter till "Kolorita", en mandelkvarn som jag tänkte klämma fast som en hemtrevlig detalj, en trevlig långsmal löpare med tidtypiskt tryck men plastmåttet ala Folke Arström får däremot hamna i vardagsrums-vitrinen med de andra. En sån där simpel enkel grej som inte är väl så häftigt att "samla" på i olika färger men som ändå bidrar med lite designhistoria, se här.

Vem kan motstå det charmiga omslaget till Alice Babs och dottern Tittis barnskiva från 60-talet?!  Den hamnar i den kategorin i skivbacken: barnnostalgi. 

Fundator var en av landets första plastproducenter och 1952 kom Funco-servisen i tjockt melaningods. Den lanserades med de fyra fördelarna att vara hygienisk, praktisk, hållbar och vacker. Nja, nog kan den bli repig för eller senare och den är ganska enkel i sitt utförande men  har man lite plastdille som jag har och hittar felfria delar så köper man. 
Dom har legat orörda ett bra tag (så de är inte nyinköpta i denna veva) men nu är det på tiden att de får ett eget ställe med annat i ljusgult.
Varför den kom med nu på bild berodde inte på den matchande grytlappen (1 kr för handbroderat,,,) utan,,,

,,,det avlånga fatet under.(skymd)

Hör inte ihop med servisen men blir ett passande bröd/kakfat, eller hur?!
Det är i all sin enkelhet, signerat Sylwe Stenqvist och med året 1958. 
Konstfacket i Stockholm visade ökat intresse för industridesign under 50-talet och Sylwe ,som kom från möbelfacket, var en av eleverna som valde att praktisera på Skaraplast och fick där designa ett uppläggningsfat. Jag antar det är detta fat som åsyftas. 
Nämnda uppgifter finns att läsa i Thomas Lindblads bok om bruksföremål av plast.
Oansenligt eller inte så finns det en design bakom.
Jag har en slags minivariant av ugn ute i stugan. Kakboken kan ju följa med dit men undra om jag vågar mig på några Drömmar?



                                                 *****************************************************



Marknader avlöser varandra och uppdragets tjänst som kontaktperson, kom jag iväg på en gammaldags marknad i solens gass, under den gångna helgen som var.
Dössberget där hembygdsområdet och värdshuset ligger är så naturskönt med sin milsvida utsikt så det är inte utan anledning att Bjursås kallas för Dalarnas Schweiz.
Bland stånd som sålde allt från Havtorn-saft till fårskinn, stickade mössor och smide så fanns det bord som utmärkte sig:

Här fick man lära sig hur olika sorter av goda svampar som man kan tillaga och det gavs idel goda råd men även hur de elaka svamparna såg ut. De hade sitt eget hörn på bordet.
Varför är den finaste svampen en giftig en?! 
Det är ju helt otroligt att jag som unge inte satte tänderna i den där röda med vita prickar som jag som barn älskade att plocka och ta med mig hem!
Fast nu förstår jag naturligtvis varför den försvann illa kvickt från köksbordet,,,, :)
Tilläggas att jag inte är den största svampdiggaren men passivt äter det som serveras. Och tycker det är kul att få torkade kantareller som present!

Och vad händer här då? Jo, här lär sig barnen att mjölka. Men jag tror nog att några vuxna prövade på att dra i dess konstgjorda spenar också ;) Kollade i programbladet och där står det att låtsaskossan hette "Frigolita". Ett artificiellt passande namn kan man tycka. Med krans på hjässan - mu!

Men jag har ju investerat ändå, kom jag på! När det var en drive och halva priset på ICA! För lite sen i tanken så kom jag ändå hem med en råsaftscentrifug, 
Nu blir det till att ta vara på höstäpplen och handla morötter och sen får jag kolla upp lite närmare vilka frukter/grönsaker som man kan kombinera för att göra en vitamindrink som innehåller garanterat inget tillsatt socker. I dessa tider med socker-hysteri där allt räknas i sockerbitar,,, och jag som uppskattar en egen hotellfrukost varje morgon. Ett steg på vägen.
Sen får man väl ta hand om disken och restavfallet för det blir ganska mycket av den varan.
Men nu mååååste jag fortsätta med det som jag skulle göra, nämligen att packa så ha det så bra!

Hälsningar
RETROknoppen