Färgglatt i februari

Det är frågan vad jag ska göra idag,,, ut och skotta snö från en redan översnöad balkong och uppskatta sol på himmelen eller samla mina krafter att äntligen få ihop ett inlägg över allt smått som har inkommit sen jag skrev sist,,, Hmm. 

Februari känns vit, vit, vit men inne hos mig är det,,,

,,,färg ,färg, färg och varmt! så jag stannar nog inne ett tag till och bestämmer mig sen. 

Den oranga tvättkorgen står pompöst mitt i hallen och påminner mig om att det är nog dax att boka tvätttid och göra rent efter min Göteborgsvistelse. 

Ja, jag tror att det är snart 15 år sedan som jag besökte filmfestivalen första gången. Det har blivit som en rutin så här års. Upp till 4 filmer om dagen (denna omgång, 22 filmer sammanlagt), snabba måltider och så det här att besöka bekanta och försöka med att hinna in på en och annan loppis.

Göteborg står mig nära och den som alltid, lika trivsamma stadsdelen Haga som ligger inom gångavstånd från huvudbion Draken. En liten stad i staden. Min första semla för året äts där och en utvald kväll, något gott från havet på "Sjöbaren".

Svänger obligatoriskt förbi på det fina Bebop Antik och ler åt priserna ( ja, i den bemärkelse att man inser att man har en del saker hemma som inte är värdelösa precis ;) och alla andra små affärer efter huvudgatan. 

Inne i salongen har det blivit en tradition att gå se "Göteborgsepoker" - en i-hop-mix av kortfilmer och reklam som till stor del har anknytning men som ger även många leenden och igenkännande nickningar av den tidsandan som de återspeglar. 

Alla filmer är inte bra. En del är som små pärlor, Ibland rycks jag med och ibland nickar man till. 

Det är svårt att välja i det digra programmet. 

En film valde jag att se ur retro-perspektiv. 

Jag saxar från Cinematekets text: 

"Dagishämtningar och fyllegråt i Marie-Louise Ekmans första egna film, där Kal P Dal och Fred Åkerström sjunger om drömd lycka, Sune Mangs är världens argaste busshäcklare och Grynet Molvig reciterar ”Ångest är min arvedel”. Jättelik dekor av Carl Johan De Geer, med drag av regissörens målningar."

Det handlar om filmen "Barnförbjudet" som kom 1979. 

Med en meriterade namn som Bibbi Andersson och min barndomsfavort Claire Wikholm i annorlunda roller. Och Anna.Lisa Ericsson som mormor, Ja, herregud undra vad hon tyckte om att vara med, jag menar, man är ju inte van och se henne i ett sådant här sammanhang.

Många kritiker var förtjusta av det provokativt annorlunda men någon publiksucce blev det inte när det begav sig - ca 40000 kom och såg den. Den var kanske för annorlunda.

Jag förstår inte alltid så mycket av Roy Anderssons "djupa" filmer (men jag ser dom) och den där speciella känslan uppstod även här men om man slår samman obegriplighet med personligheter och mystiska roller i ett färgglatt paket så var det sevärt. 

Man ser det mesta med andra ögon numer och där kommer tidsandan in. Igenkännandet. Att vinkla känslan.Tolkningar. Och en nyfikenhet runt omkring. 

Jag kände även igen det som rullades ut från lagret under en vagn, inne på Myrorna vid Järntorget.  (Jag brukar inte hitta något märkvärdigt där. Inte iallafall till fyndpriser men det är kul då "Draken" ligger så nära bredvid att man lätt kan slinka in där.). 

Emaljerat - med mönster av Raija Uosikkinen - en Finel-gryta på 3,5 liter. Det heter ju "först till kvarn",,, och jag blev snopen över priset. Var bered på annat. Ok, något obetydligt emaljsläpp och en odiskad insida men 40 kr!

Ja, ibland reagerar jag negativt på prissättning hos vissa second-handaffärer men i detta fall var det bara att tacka och bocka! Nu blev det att komplettera till mina kaffepannor, spislock och en å annan panna. Kanske mitt trevligaste fynd från Göteborg? 

Mera rött och mer komplettering: en till kultig plasttillbringare av Sven-Eric Juhlin/Gustavsberg. Och så hade man en i rött, i brunt å i gult nu,,, bara en orange fattas så är det mina köksfärger.

Den höga vasen kommer från Lindshammar och deras Christer Sjögren (och jag vet inte hur många gånger det ringer dansbandssångare när jag ser det namnet!) och från samma loppis från Borås (ja, det blev till att besöka en biofri dag, Borås för jag var sugen på att se julduks-utställningen på deras textilmuseum) kommer äppel-gardinen i bakgrunden. Det var visserligen bara en längd samt en liten kappa men nu är det ju så här att jag har redan en längd sen tidigare, hemma.

Ett ganska enkelt val då ! :)

Jag och mina ljuslyktor,,, "Pärlan" och "Solöga" från Reijmyre, till höger: "Crown" av Sigvard Bernadotte/Lindshammar. De högre lyktorna med mässingshållare vet jag inget om. Kan ni gissa att det accelererar en hel del värmeljus hos mig under vinterhalvåret?!

Juligt och vintrigt inslag; vad har vi här då?
Uppläggningsfatet från Stavangerflint blev åxå en komplettering och införskaffades från Falu Antik uppe vid gruvan. Men det får invigas nästa år. Jag hämtade det efter nyåret.
Plasttomtarna känner de flesta till.
Klarglasen med korkunderlägg och skedar med dito handtag går under betäckningen Irish Coffee-glas men går väl lika bra till te å kaffe. Loppade ju nyligen tekannan av Signe Persson - Melin/ Boda Nova och ville ha något till. Det dröjde inte länge,,,
Den gamla tomtekannan med sitt vridna handtag syns dåligt här på bild i bakgrunden men hur som helst hittade jag på nätet en liknande med härkomst Johansfors glasbruk.
Virkade grytlappar men med dockansikten är bara en kultminne från min barndom när jag bodde hos mormor. Naivt utgår jag ifrån att de kan passa i sommarstugan.
Julduken kommer från Borås-vändan!

Den där teak-skidan med den fina pjäxan måste ju vara någon souvenir-pryl från äldre tider. Men oemotståndligt charmig i sina detaljer. Undra om det saknas något?

Askkoppen med same-bysten som hittades på hemmaplan är en annan. Nä, jag röker inte men visst är det väl hög kitschkänsla på denna från 1958?
Vem som döljer sig bakom initialerna E.I.E lär jag väl aldrig hitta. Däremot hittade jag en separat mini-byst i Göteborg där det stod på baksidan även Kiruna så lite spridning av herrn över landet finns det nog.

            Jag köpte almanackorna från Kooperativa för omslagens skull! 30-tals-snygga eller hur?

En borås-gardin har fått ett blandat innehåll uppdukat: 
grytan ser man knappt vad det är här men det är i alla fall Carl Harry Stålhane:s "Entre" som kom i slutet av 50-talet. Tallrikar och skålar i serien finns i snyggare färger men jag har bara en blå skål sen tidigare. Ser inte den så ofta.En charmig parentes är att Rörstrand är inpräntat under öronhandtagen
  
Sockerskål med gräddkanna modell AR är Arthur Percys (Gefle) verk. 
Vasen med underfång kan vara precis vad som helst, kanske tom. ny så den har jag inga förhoppningar på. 
Dom andra keramikföremålen kändes bara fina i sin glasyr.

,,, men tidningspojkarna tror jag är Dagny Zachrisson:s. GP på deras tidningar är väl tilltänkt Göteborgs-posten?

Grönsaksduken i bakgrunden är bra härlig! Den ska ut med på landet. Och där har vi Myrorna vid Järntorget igen! Rädisor, tomater salladskål och blomkål och lite maskar och fjärilar här å var. Jag tror också att mina inköpta plastgrönsaker kommer att passa bra där trots ett visst kitch-avskräckande yttre. Det växer så det knakar! :) 

Formspråket på skylten säger mig typiskt Lars Bergsten och vad man behöver inte när det blir för mycket av det goda? :)

Mera blått och grönt: Arabia-skärbrädan är Ulla Procope`s "Valencia". Satt på väggen hos kommunens "Ta-till-vara" och blev inte kvar länge där,,,
Rörstrand / Jackie Lynd och hennes "Pomona/Diamant" ser du här som skål.Vet inte om det är faktiskt lite 80-tal här för tillverkningen? 
Den gröna vasen (som är nog mer i turkos i verkligheten)  har en vit insida. En indikation fanns på nätet som säger att det är en vas från Lindshammars glasbruk. 
Etiketten är dock  "JC - Made in Sweden" som visar att den är en exportvara för ett engelskt företag som sålde svensktillverkat glas.
Det storblommiga överkastet (eller vad tyget har nu använts till) kommer från Göteborg och en second hand butik nära Olskroken. Så maffigt att det är svårt att visa det i sin helhel .Nä, jag får ta till en extra bild här tror jag:

                                                ,,, och mer av grönsaksduken kom med på köpet!

Kokböcker från förr måste jag snart sortera ibland för jag har nog mina dubbletter och för lite hyllplatser.
"Laga" heter den ugnsfasta formen från Gustavsberg som har hamnat på mage.
En askkopp/ liten skål, om man vill ha den så, kommer från Anna-Lisa Thomson/ Upsala Ekeby. 
Jag såg den som i en rad av större format inne på antikhallarna men dumt nog frågade jag inte vilken serie det var. 
Och så lite smått igen,,,

Nä, det var ju inte en katt - det är väl en ekorre eller,,? Ja, ja, så följde den med till försäljningsdisken,,,
Dom fulsöta fåglarna som är så runda att de skulle trilla av pinn är troligtvis från Josef Simon. Han fick anställning hos danska Söholm -64 men har verkat i Sverige de sista åren, "Simon" står ingraverat under stjärten.

Den gamla bilkudden med exotiska resmål och namnlockande hotell har den där krispiga plasten som man vill pilla på. Kanske är den gulnad av all cigarettrökning som den har blivit utsatt för, kanske är det tidens tand eller så ska den bara se ut så där,,,gulaktig.

Orrefors "Fuga" - den första som jag har verkligen fyndat! Ja, visserligen köpte jag på en loppis en sån där i varm mörkröd kulör och en större rökgrå på Stadsmissionen en gång men inte för en guldpeng. Det är ju så att vissa saker som andra retro-diggare köper i parti och minut av och har stora samlingar av finns inte när jag väl tittar efter dem. Som om de hittas dagligen men inte för mig, ånej. När kommer den första Colora-skålen in i mitt hem tex? Jag undrar,,,

Vasen i klarglas tyckte jag bara såg kul ut att ha en kvist eller två i. Specialkristall BG Ekeberga står det där på etiketten. 
Kalle Anka-tidningarna är från 1961 så dom har 54 år på nacken!

Det är tid kvar till påsk men en mindre påskduk signerat Hill fick följa med och så trätuppen förstås.
Den varmt gula glasburken kan man tänka sig hitta bomullstussar i är från Lindshammars glasbruk och med en icke obekant herre bakom: Gunnar Ander.

På min pall i köket hamnade efter filmfestivalen en Aftonbladet med en icke obekant händelse daterad 21 juli 1969 som förstasida. Ja, Aftonbladet följde händelsen med flera sidor - det var någonting stort för snacket var ju före, vem skulle bli först på månen: Sovjetunionen eller USA?
Men en annan var bara tre år och minns inget av detta. 
Åh, vilken upplevelse det måste ha varit att  att få se de första flimriga sekvenserna i televisionen och höra mannen som sa dom där bevingade orden,,, jag bläddrar vidare.

"Vem vill inte banta med Margaretha Krook! Jag vill också komma tillbaks som en ny människa! Men vänta, är det inte en bantningsresa som man gör med henne? Vem är det som ger semesterpresenten? Och, vem fan är Ture Arvidsson? 
Man ska inte tro på allt som står i tidningen, sa mamma - men står det i Svensk Damtidning ska man kanske göra det,,,,"

PS, Lite kluriga insändare finns att läsa bredvid.

Det är inte största konstverket men en bit Thea Tanner!
En favorit-julduk som jag har är signerad av henne samt ett antal till, en kökshandduk åxå och för ett tag sedan blev jag en bordstablett rikare och vad kan ske när man besöker en loppis hennes verksamma stad Borås? Tänkte jag inte ens på.
Kanske bara en förlaga? på en bit rulle, målat på papp men jag känner igen djuren som hon har här från andra textilier. 
Den fanns några till rullar ihop samt en stor väggbonad men den skulle det fastställas ett pris på först och låg utanför den rådande ekonomin. 
Den här biten vill jag rädda till eftervärlden så det är bäst att gå in och få den inramad . innan den spricker mer i kanterna.

Men du vad tiden rinner iväg!
Nu har jag suttit för länge vid datorn - hjärnan säger kaffe! 
Och avslutningsvis känner jag mig som en klock-oman. En extrem sådan för det är bara kanske jag som köper en broderad sådan. Men jag tycker det är kul! Och ambitiöst! Vem sitter och syr fast små glaspärlor i dagens läge? *ler* 
Men jag ska inte säga något. Jag vet inte ju ens åldern? Kom det till sådana här klockor under trådtavlornas tid?  Och vad är egentligen rumsrent som retroälskare? Ibland överraskar man sig själv.
En väggbonad åkte ned för den här hamnade på väggen, tills vidare.