Första advent,,, nämen, missade jag?! Jo,men jag gjorde det lite frivilligt.
En resa ned till Uddevalla över helgen kom före och det innebär att jag även i år har hamnat på efterkälken med allt som heter förpliktad jultradition. Jag brukar ju haft full jul vid den här tiden! Vad har hänt?
Jag får skylla på åldern, Intressen. Vintersnuva. Jobbet. Men jag hinner och får som inte till det. Tidsoptimisten talar. Medan var och varannan balkong är prålande klädd med ljuskedjor och i alla fönster så hänger det stjärnor, så växer stressen. Men jag valde ju att åka ned till Uddevalla,,, nåja. Två dagar till ledig innan helgen. På torsdag blir det att äta julbord - julgåvan från arbetsgivaren. Innan dess,,,
Men nu kom jag på vad vad som var viktigast med att få fram med detta inlägg: vill Ni ha mer julkänsla och varför inte mer julinspiration så följ gärna
RETROBLOGGARNAS ADVENTSKALENDER!
Vi har samlat oss även i år så att Ni kan kika in och ta del fram till dopparedan :)
Lucka 1 - Carina - precis en sån Dessutom presentation av hela kalendern!
Jag kan väl bidra med lite egen julstämning redan nu:
Snabbt som attan har jag gjort det enkelt för mig. Köpte ju en elljusstake på Tradera (som jag borde helst hålla mig ifrån och hellre satsa på alla elljusstakar som väntar nere i källaren,,,) och känner mig helnöjd med min röda som hamnade i köksfönstret.
Just den här modellen med design av
Carl-Arne Breger (jo, han med den klassiska vattenkannan, hinken, tv-kannan och diavox-telefonen) har jag tittat länge på.
Trätomtarna får jag 70-tals feeling av men de kan vara betydligt nyare trots retrolooken.
Och nu kom mina
Viola Gråsten gardiner upp som jag fyndade i Boden i somras!
Röda äpplen och röda fåglar passar väl in för årstiden men så är det ju det här med bin och flugor som surrar runt på textilen,,, men så nära behöver man väl inte studera? ;)
Mina små suckluenter har bosatt sig i plastvågen. Eller rättare sagt: plastvågarna för jag har flera. Ett litet tips bara om Ni har någon våg som dräller omkring utan funktion.
Plastvågen hör som ihop med 70-talet och har blivit som en mini-samlargrej för mig.
Under året har dom väntat. Nu ligger de på ett skinkfat, julpynt som har hamnat i korgen eller låg i den där lådan,,, Naturligtvis har jag så det räcker å lite till men så har jag det lite svårt att reducera,,,
I dag fick jag för mig att dyka ner i en stor korg med grankulor på Ta-till-vara. Råkade ju se något fint på kanten,,,
Samtidigt rös jag över att många secondhandaffärer lägger inte tid på att sortera ut dom gamla från de mindre ömtåliga och relativt nytillverkade granpyntet. Huller om buller. Risk för krasch. Fast det gäller bara att generellt att se på fästen och ha lite materialkänsla. Känner mig hur som helst som den barmhärtiga samariten för jag behöver väl inga fler udda och ska vara nöjd?! Men nä då, nu kommer de att brukas.
För gamla julsaker är ju ändå det charmigaste att ha ;)
Mitt bästa julfynd är nog ändå elljusstaken som påminner om en kandelaber. från Philips. Stringkänsla och med ett smalt träinslag i foten. Min femtioelfte julkyrka köptes samtidigt (
...men jag har ju ingen med rött tak å glitter sen tidigare! Typ
)
Blir lite osäker hur länge en utebelysning (Osram) med sina gamla kulörta lampor kan klara av det rådande klimatet men de är tänkta att bli placerade i adventsgranen på balkongen. Om ingen opponerar sig.
Ljusstaken i metall med tomtar vet jag ingenting om. Jag bara antar att den har ålder. Ålder har dock burken med trotjänaren
Tomteskur. förpackningen är inte den äldsta varianten men jag kan tänka mig tidigt 60-tal.
Ännu äldre torde crepe-pappersduken i bakgrunden. Just materialet känns riktigt ålderdomligt. Tänker på den stora golvstaken som mormor hade i förrådet och som hamnade på soptippen. Synd att jag inte visste bättre då när vi skulle dela upp efter hennes död. Det skadade röda/vita crepepapperet på den hade kanske ha kunnat ersättas med något likvärdigt,,,
Jag tror att den ska sättas upp på väggen - "
Julgranen" av
Ulla Ericson Åström. Har kommit ut i omgångar sedan 1958 från Jobs men denna färgsättning vet jag inte om åldern på den. Sen jag såg den i tidningen Scandinavian Retro ville jag bara ha en. Så den är ett nytillskott i jultextilförådet.
Det är knepigt om utrymme men jag har nog plats i hallen,,, nära skivspelaren där det, vid skrivande stund, avlyssnas julsånger från förr. Som singeln här ovan.
Jag har flera saker som jag har inte visat upp här. Ja, det är skillnad när jag för ett par år sedan var i mitt esse med över 70 inlägg. Nu blir det bara ett antal. Men snabbt kan jag ju ta ett exempel.
Någon bild fanns ju med i mobilen. Det var jag var nere senast till Göteborg för att bli officiellt "gudfar". Då blev det vid ledig tid lite köande i Frölunda.
och det är inte bara allt go fika som lockar på Reningsborg utan även,,,
,,,fyndchanserna!
Nåja, det är ingen garanti. Rätt tid, rätt plats - ja, många faktorer spelar roll och en mindre väska på tåget kräver ändå sitt utrymme. Särskilt vid byten. Så det var inte mycket nedpackat. Men med följde i alla fall,,,
,,,ett krus i serien "
Pingvin" av
Hjördis Oldfors/ Upsala Ekeby!
Men denna attraktiva rackare ser kanske inte så mycket av denna värld, särskilt om den står bland diverse nyare porslinsgrejer som går i svart å vitt.
Ja, den hittade jag ett bra tag efter öppnandet och i folkmyllret.
Men ursäkta för den kassa bilden. En snabb kvällsfotografering tog inte med i beräkningar att bakgrunden kunde väl va lite mer stillsam och så kan man ju undvika att fingra på glasyren så att inte fläckar framträder. Sorry. Jag kommer inte dock att börja samla på den om jag nu inte snubblar över en skål eller så. Då kan jag nog inte säja nej ;
Jag försöker håller mig till "
Lian",som tillverkades -58 till -60. Min lilla grafiska hörna har utökats med ett krus till modell större!
Nu fattas det bara två fat och en vas i samlingen.(tre alster av samma blir väl start av en samling? ) För 15 år sedan hade jag inte tittat åt en sån här stil. Nu så är det tilltalande.
Serien är uppfriskande djärvt med den knallgula glasyren i kontrast mot/ i samspel det komplicerade "lianmönstret". En gnutta exotism sprider sig liksom i rummet vid betraktelse och ger en bekräftelse över en duktig keramiker/designer.
Nu är vintern här. Politisk oro härjar tillsammans med diverse stormar och inställda tåg och flyg. Jag tycker men inte högt. Jag tänker men inte blir mycket av. Jag vill minnas oktober. Det var då jag drog i väg på två resor.
Dels till medeltidsstäderna
Brygge och Gent i Belgien. Broar, vattendrag, stora livfulla torg, turister och vackra vyer. Historiska vingslag. Rekommenderas varmt.
Vill man "snåla in" på en ev. dyr middag däremot så finns det alltid våfflor som är som en av landets smakrika specialiteter!
Vi intog på vägen hem från stan och blev sen för mätta för att gå ut och äta middag.Tur att vi hade raska fötter för att upptäcka å inte som soffpotatisar.
Den belgiska chokladen ska vi inte ens tala om!
Min dröm att hitta min egen grekiska ö gick i uppfyllelse. Men
egen var väl att ta i. Jag hade bara för ett par år sedan, läst en bok om grekiska övärlden på stranden och fann bilderna över
Astypalaia (fjärils-ön i dess form).
När jag såg den vita lilla staden med sockerbitshusen, högt på höljen ovanför det blåa havet så kittlade det till i fantasin. En liten ö. Mitt mellan Kos och Santorini men innehavare en pytteflygplats och några plan på besök under veckan (eller 9 timmars båt från Pireus).Och så kom det sig att en arbetskamrat hakade på - för att få känna på Lugnet.
Och det var lugnt. Vi hade stränderna för oss själva, badade i salta vågor, lapade sol, åt oss igenom menyn och vandrade i de trånga gränderna. Kom underfund att det fanns en vänlighet här - det där leendet. Så fast det var off-season och flera matställen hade slagit igen så fanns det ork kvar. Vad ett leende gör mycket!
Den här utsikten möttes jag av varje morgon från hotellaltanen. Något att dricka sitt kaffe till och så möta solens första varma strålar.
Allt hade varit frid å fröjd om det inte pga, en sak, Två timmar innan avgång till Aten så fick vi telefonsamtal om att flyget var inställt med tekniska problem. Vi skulle alltså få åka hem en dag senare.
Trots beräknad 6 timmars väntan i Aten på ordinarie biljetten spelade det ingen roll. Flyget till Arlanda hann vi inte ta.
I någon timme svettades vi för att hitta en biljett - till en
söndag dessutom,,,.
Lättare sagt än gjort visade det sig.. Men kom iväg till slut, det gjorde vi.
Var glada att vi behövde inte betala någon extranatt MEN 4500 kr. fattigare. Tills vidare. Det var den enda smogen i bägaren i en förövrigt härlig resa.
Så bra med marginal här. Det är jobbigt att bli "strandsatt". En tröst att det visade sig att jag hade en bra hemförsäkring och ett tilllägg som förändrade allt till det bättre. Så att ni vet.
Men visst längtar man tillbaks till ett annat år. :)
